söndag 4 december 2016

Veg. gryta med ananas, körbärstomater och kokosmjölk

Jag hade en öppnad burk ananas hemma som jag ville göra något med, jag visste att jag ville göra en gryta men inte riktigt vad för gryta. Jag googlade runt lite men blev inte så mycket mer klok då de flesta recept innehöll kyckling och paprika, så jag bestämde mig för att wing it. Det blev så mycket godare än jag trott.

Ingredienser:
  • 400ml kokosmjölk (jag använde lätt)
  • 10 körsbärstomater (halverade)
  • ca 50g majs
  • 1dl kokta kikärtor
  • 4-5st Anamma filéer (sönderrivna)
  • 1 liten näve salladsärtor (rivna i bitar)
  • 2 ringar ananas (skurna i bitar)
  • 1/2-1 gul lök
  • 1/2 röd lök
  • matolja av något slag
  • berbere-krydda
  • chili-krydda
  • salt
  • svartpeppar
  • bulgur 
  • 1tsk grönsaksbuljong

Tillägg: Detta var lite baserat på rester. Jag tog till exempel den majs som var över, så du kan ta mer om du har. Likaså använde jag de sista vego-bitarna av Anamma samt tre stycken filéer, men det borde bli cirka 4-5st filéer. Jag hade även halvor av lökarna kvar, den gula var så stor att den nog var en liten gul lök i storlek.

Hur:
Om du använder en hel lök eller en stor halva lök så dela den i mitten först innan du skär den i skivor (som regnbågar). Micra filéerna lätt så att du kan riva sönder dem i mindre bitar. Skär ananasen i bitar. Därefter häll i olja i wokpanna (eller gjutjärnsgryta) och värm upp, när det är varmt nog häv i filéerna samt den röda och gula löken. Rör runt och stek på medelvärme. När löken börjar mjukna häv i ananasen och riv salladsärtorna i mindre bitar direkt ned i pannan/grytan. Salta och svartpeppra lite. Höj värmen något snäpp eller två så att allting får lite stekyta.

När det fått stekyta så häll i kokosmjölken och rör om. Dela körsbärstomaterna och häv i grytan tillsammans med majsen. Krydda med chili och berbere (samt eventuellt mer svartpeppar) och rör om. Låt småputtra. Gör i ordning bulgurn enligt boxen tillsammans med 1tsk grönsaksbuljong (troligtvis 1/2 tärning). När det är dags att ställa bulgurn åt sidan häv i kikärtorna.

Det står 2min för bulgurn, men låt den stå 5min så att kikärtorna värms igenom ordentligt. Smaka av, eventuellt krydda mer om det behövs samt låt stå en stund till om inte kikärtorna är varma nog ännu.

Servera!

tisdag 22 november 2016

Tankar om att tillmötesgå matpreferenser

Jag vet inte om det stämmer men det känns som att min generation är bättre på det här med att möta folks matpreferenser och allergier när det vankas middagsbjudningar. Hade i dag ett samtal med min pappa om att skicka över en lista på vad jag kan och inte kan äta, samt vilka märken av t.ex. glögg osv. som är veganskt och hans reaktion var liksom "Ja men du ska ju bara vara här så kort..." medan jag tyckte att om de köpte de veganska versionerna av sådant som vi alla kan äta av så kan jag äta det också i stället för att titta på när alla andra äter/dricker - han tyckte tillslut att jaja skicka över en lista så får vi se.

När jag bjudit folk på mat så har jag frågat efter allergier, vad folk inte äter osv. (även om det är en viss grönsak för att de inte klarar av smaken) för att kunna göra en middag som tilltalar alla och som alla kan äta. Jag tänker att om jag utgår ifrån att någon inte äter/dricker mjölkprodukter så får ALLA mat utan det, i stället för att göra något extra åt den personen - gör ju mitt liv lättare. Man behöver inte göra det svårare än det är, men det är att visa respekt när man försöker tillmötesgå folk.

För några år sedan dog min ingifta faster och det skulle bli begravning. Det skulle bjussas på mat och i en ruta kunde man skriva allergier och så vidare. Jag sade till pappa att han skulle skriva hasselnötter, äpplen, laktosintolerans samt att jag var vegetarian. Min pappas reaktion var att man kan ju inte tillmötesgå allas krav men efter en del tjafs skrev han in allt jag ville och trodde inte alls att de skulle gå mig till mötes (inte ens på allergierna!).

Så kom dagen och vi satte oss ned för att äta, de fick något köttigt som de fick gå fram att ta tillsammans med en potatisgratäng. Jag var osäker på om jag ens skulle få något. Men så kom köket ut med fyllda paprikor till mig, riktigt goda. En stund senare kom en person från köket till mig igen och berättade att jag också kunde äta av potatisgratängen då den var laktosfri. Min pappa var överraskad.

Min farmor satt bredvid mig och någon vid det andra bordet (vi var två långbord) frågade om min mat och farmor svarar att jag är vegetarian och personen som är 70+ svarar "Vegetarian jaha" och några andra nickar också som om det vore hur naturligt som helst. Kändes väldigt bra då kan jag säga.

Oftast dock när jag haft med äldre generationer att göra har det känts som att "varför ska vi tillmötesgå dig?" medan de yngre alltid varit noga med att kolla så att alla kan äta det som bjuds. Kanske inbillning från min sida eller beroende på ens kretsar man umgås i men om det är så, så känns det hoppfullt för framtiden.

måndag 21 november 2016

Varför finns ingen lista för vegansk julmat?

Känns som att jag googlar ihjäl mig för att mina föräldrar ska få det så lätt som möjligt i jul att handla...

mest för att min pappa brukar bara roffa åt sig något "som ser ut som köttbullar" vilket resulterade i morotsbiffar ett år och min mamma tyckte om godiset "ja men då får du väl ta med dig eget" trots att jag reser cirka 4-5 timmar (eller mer kanske?) för att hälsa på vid jul och är en packåsna av grejer och julklappar.

I år blir första året som vegan vilket gör listan av "det här äter jag inte" extra lång. Osäkert även om min mamma förstår att laktosfri mjölk inte är samma sak som t.ex. havremjölk. Vi har redan haft en förvirrad diskussion i ämnet.

Just nu gör listan till och med mig förvirrad så den behöver fixas. I år kommer jag även skicka med bilder på det de behöver handla (mjölk, vegbullar, sojakorv) för att det inte ska bli fel. Det ska vara så pedagogiskt som jag kan.

Vad jag däremot saknar är en lista för produkter som är veganska utan att behöva titta runt på flera listor, googla och försöka hitta ingredienslistor eller få recept. Tänk om jag vill vara en lat vegan och hitta min rödbetssallad i affären och inte göra den från scratch??

Så just nu har jag stressat upp mig själv inför jul och det är inte ens december än. Jag vill också ha något att äta liksom och inte bara titta ned på en tallrik med 1/5 av vad alla andra har. Det innebär dock en massa läsande om allt möjligt. Till exempel har jag insett att det verkar helt omöjligt att finna veganska lussekatter, hur svårt kan det vara att INTE pensla skiten med ägg? Uuuggh.

Så, lista med vegansk julmat man kan köpa i en småstad hade ju varit perfa. För inte nog med att jag behöver lista ut vad jag kan äta och vilka märken, jag måste också fundera på vilka som eventuellt kan finnas där mina föräldrar bor.

/rant over

söndag 20 november 2016

Att aktivt välja sin tro - eller inte

Jag hade en vän för många, många år sedan när jag gick på gymnasiet som var kristen. Jag hade flera vänner som var det men jag själv var inte troende, vi accepterande varandras ståndpunkter. Just då var jag inte religiös av något slag utan mer agnostiker, religion och tro fascinerade mig.

I alla fall, den här vännen och jag började diskutera just religion en dag och jag frågade "Varför är du kristen?" och fick ett oväntat svar. Hen svarade "för min familj är det" och jag frågade samma fråga igen men med extra tryck på "du" och hen sade "för att hela min familj är det, vi har alltid varit det" och hen verkade nöjd med det svaret. Det var inte jag.

Jag sade ingenting men jag tyckte "Varför tänker du inte för dig själv?", troligtvis för att jag gått min egna väg på många principer gentemot min familj. För mig var det konstigt att tro något bara för att ens familj gör det. Därför har jag alltid bestämt att OM jag får barn ska de få vara med på de traditioner jag bygger upp men jag kommer inte tvinga dem att bli paganer, jag kommer inte tvinga dem att tro något alls utan visa dem att det finns massa olika religioner och tro, samt vad de har gemensamt (vilket är mycket).

Min mamma är kristen, inte på det sätt att hon går i kyrkan men hon firar kristna högtider, har julkrubba och Jesusbilder. Känns ibland som hon blivit mer religiös efter att jag flyttade hemifrån, hon vet dock att jag har en annan tro och vi båda respekterar varandra på den punkten. Min pappa är ateist through and through och vi pratar om religion i stort men aldrig vad jag själv tror på. Så jag gick min egna väg när jag blev pagan.

Jag läste på och funderade innan jag ens yttrade något. Fortfarande än i dag cirka 8 år efter att jag börjat fira de åtta sabbaterna kallar jag mig inte wiccan, jag har inte dedikerat mig heller, för det är ännu ett steg jag inte är redo att ta. Men, jag valde min tro med omsorg, jag tog ett aktivt beslut. För mig är det konstigt att folk inte gör det i politik och religion, att gå efter någon annan. Jag tyckte till och med det var konstigt att välja gymnasieutbildning efter någon annan, vilket flera klasskamrater gjorde.

--

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med det här inlägget, det var mest en tanke som kom över mig som jag kände att jag behövde dela med andra. Jag hoppas att det i alla fall fått dig att fundera på frågan om aktivt och icke-aktivt val av tro.

söndag 13 november 2016

Yule-bucket list 2016

Som jag nämnt tidigare så har julruset redan infunnit sig, kanske inte just julkänslan men den där "Ååh glögg och lussekatter, komma på julklappar och äta snormycket fudge och annat julgodis"-känslan. Den var där innan Samhain.

I dag köpte jag årets första julgranskulor (som hädanefter heter julkulor för jag är lat). Jag har någon idé om att köpa minst 1 varje år... men jag tror det blir fler i år (speciellt med tanke på alla julmarknader jag markerat i kalendern). Mitt mål är att en dag i framtiden göra mig av med alla likriktade julkulor så att det finns max 2-3 av varje i granen. Lång väg dit men det är ett mål. Nästa mål är att uppgradera storlek på gran, nu för lämplighetens (okej, smidighetens) skull så är min gran 150cm och inte så vid. Jag skulle inte ha något emot typ 180cm men nästa steg verkar vara full storlek på 210cm vilket känns overkill.

Anyway! Ehrm... bucket list var det ja, här kommer 2016 års bucket list:
  • Baka! (Julgodis/pepparkakor)
  • Gå på julmarknader
  • Laga vegansk risgrynsgröt från grunden (första gången!)
  • Göra vegansk västkustsallad + eventuellt auberginesenapssill + julsk*nka
  • Slå in julklappar (alltid kul i teorin, aldrig i praktiken tyvärr)
  • Klä julgran
  • Dricka 2 olika sorters glögg (blir oftast en, billig, dags för ändring!)
  • Äta lussekatter (hitta veganska...)
  • Se åtminstone 70% av alla avsnitt av julkalendern
  • Lyssna på julmusik
Och nu tänker du, "Ja men det är ju sådant där man gör varje år", kanske det men jag gillar listor helt enkelt. ;) Så, vad tycker du att man inte får missa inför Yule?


Ps. Kan inte bestämma mig hur jag ska göra med nedräkningsljus, alla går ju till 24 men jag skulle vilja ha till 21a (som är Yule i år). Kanske bara köra på Adventsljus, 4e är ju 18 dec så det funkar ju. Vi får se!

)O(

söndag 6 november 2016

Släppa perfektionen

Som jag tidigare berättat så har jag kämpat en del med att bli vegan. Jag har dock tagit ett steg tillbaka och bestämt att jag sakta ska försöka övergå i stället för att ta mig an alla fronter på en gång, jag kan inte fokusera på kläder, skor, smink, rengöring, mat, godis och allt annat där emellan på en och samma gång, det blir för överväldigande.

Runt 2008 tog jag beslutet att äta mer vego men det var inte förrän 2011 som jag blev lakto-ovo vego till fullo. Den approachen fungerade för mig så därför tänker jag ta det lugnt och stadigt i etappen lakto-ovo till vegan också.

Så! I stället ligger min fokus så här:
  1. Mat/dryck
  2. Godis
  3. Schampo/duschkräm/etc.

Mat/dryck
Helt uppenbart varför denna har prio, det är ju första steget känner jag att plocka bort mjölkprodukter samt sneaky ägg i maten. Avskyr att läsa ingredienslistor och vara osäker på om det faktiskt är okej eller inte och om det där E-numret var vego eller inte (glömmer av E-numren hela tiden förutom E120 som är karmin = löss). Kommer bli skitkul i jul när jag behöver läsa ingredienser på massa grejer hemma hos föräldrarna.

Godis
Gelatin har jag sedan länge undvikit, likaså karmin/E120 men jag försöker även lägga till bivax samt mjölk i nej-listan och med det känns det ungefär som att 99,9% av lösgodiset försvann och jag var redan deppad innan över hur mycket som försvunnit (flera favoritgodisar). Jag har dock valt att enbart undvika gelatin och och karmin/E120 i jul, blir enklast så än att tjaffsa om godiset OCKSÅ - jag vill ha en någorlunda lugn jul liksom. Målet är dock att utesluta de andra också i framtiden.

Schampo/duschkräm/etc.
Här köper jag nästan hela tiden djurfritt/ej djurtestat men det finns säkert någon produkt jag har hemma som inte är det. Mitt fokus dock är att se till att det som köps in nytt är djurfritt/ej djurtestat och det har än så länge inte varit ett problem.

Och så områdena som kommer när jag bemästrat ovanstående tre:

Kläder/skor
Skinn har jag nog inte köpt någonsin egentligen, förutom eventuellt ett par vintage-skor jag har men de är typ från 60-70-tal och använda förut så jag anser det okej. Ull har jag nog men jag köper inget nytt, även om jag ibland stått i affären och önskat att något inte var av ull så jag kunde köpt det. Jag har ett duntäcke som är typ 15+ år men jag köper inget nytt och likaså med silke, även om jag inte direkt har något av silke sedan tidigare (satin dock, vet inte om det är silke i den). Men jag tänker att det finns säkert något som jag inte insett ännu att det är problematiskt.

Limmet i skor däremot kan vara djurdelar vilket jag försökt ignorera när jag köpt nya skor det senaste för jag har inte råd med etiska skor på typ 1000+ kr. Så gruvligt tråkigt att det ska vara så dyrt med djurvänliga skor. Jag nyttjar dock enbart syntet och imitationsskinn/mocka samt syntetfoder inuti skon. Så sista frontier är limmet någon gång i framtiden.

Smink
Köper typ aldrig smink. Har mina få staples av grejer, har dock insett att mina färgade läppbalsam inte är vegovänliga på grund av bivax (dammit!) vilket är så tråkigt för jag tycker verkligen om dem så mycket. Jag kommer dock använda slut på dem. Om jag någonsin börjar använda puder/foundation så kommer jag se till att det är djurfritt/ej djurtestat. Parfymer däremot köper jag med åratal emellan så de jag har hemma vågar jag inte ens kolla innehåll på, när det är dags igen om typ 5-10 år så får det bli ett problem då.

Övrigt
Finns säkert massvis med områden jag inte ens tänker på, men det kommer väl med tiden. Jag är inte perfekt nu och jag kommer nog aldrig vara en perfekt vegan, speciellt då jag vill äga en hund och för att jag äter mediciner med laktos som säkert blivit djurtestade.

måndag 31 oktober 2016

Samhain!

Jag ville bara kika in här lite kort och säga Blessed Samhain till er alla. Jag hoppas att ni får en väldigt fin sabbat. Jag själv ska strax ut och handla inför dagens speciella middag.

)O(

lördag 29 oktober 2016

Snart Samhain!

Nu har pepp inför Samhain inkommit, jag tror det är för att jag de senaste dagarna pyntat och fixat hemma inför på måndag. Jag firar ensam i år men jag tänker ändå inte dra ned på det hela även om det bara är jag som ser det.

Jag går inte overboard med pyntning men det är något i varje rum:
Köket: svart pappersduk på bordet, svarta ljus och servetter, samt ett ljus i fönstret för att leda andarna rätt
Hall: två värmeljushållare i formen av pumpor
Sovrum: altare piffat till tänderna
Vardagsrum: ett litet platskelett på ett sidobord, svart pappersduk på vardagsrumsbordet, svarta servetter och pumpa-girlang bakom soffan (som alltid är svart).

Inte mycket men det ger ändå en speciell känsla, speciellt att wrappa in borden i svart (även om jag avskyr att wrappa in köksbordet som inte är samarbetsvilligt). Det behöver inte vara mycket alls för att det ska vara speciellt.

Oftast brukar pyntningen få vara kvar tills det är dags att byta till julpynt i början av december. Någon gång har det plockats bort tidigare. Men jag tycker känslan passar bra med novemeber som är så kal och kall.

Hur pyntar du?

onsdag 19 oktober 2016

Yulekänsla i stället för Samhainkänsla

Jag vet inte riktigt varför men av någon anledning är jag superpepp på Yule. Jag funderar på julklappar till folk, på min egen önskelista, googlar vegansk glögg och har fått craving på lussekatter. Jag har noll känsla för Samhain som är precis runt hörnet.

Normalt brukar jag vara rätt exalterad över att pynta hemmet i svart med pumpor och ljus inför Samhain men i år vill jag bara snabbspola bandet fram till december. Jag är så redo för snö, baka pepparkakor, julmust, pynta gran, mumsa på julgottigt (och baka en massa).

Jag vet inte riktigt var känslan kom ifrån, den smög sig på häromdagen och har bara fortsatt eskalera. Just nu kan jag inte ens fokusera på vad jag vill laga för mat på Samhain, vilket jag normalt brukar bli riktigt pepp av för allt min skalle kan komma på är julmat.

Jag hoppas att det hinner ändra sig igen till nästa vecka då jag tänkt pynta och klä om altaret.

Hur är det för er läsare?

fredag 23 september 2016

Öppenhet om sin tro

Jag har funderat en del av och till på det här med att vara öppen med sin tro. Själv är jag inte det, min mamma vet om att jag inte delar hennes kristna tro, pappa bryr sig inte det minsta religion och vi har inte diskuterat om jag ens tror och med vänner diskuterar jag religion som fenomen men inte vad jag själv tror på.

Jag har vänner som öppna om sin religion, men oftast är de kristna eller muslimer. De vänner som har avvikande tro, som inte tillhör en av de fem stora säger ingenting. Jag vet t.ex. när det är kristna och muslimska högtider* för mitt fb-flöde överröses med inlägg om det.

Ibland skulle jag också vilja vara lika öppen om min tro men jag är rädd att speciellt mina kristna vänner inte skulle förstå och skulle ta avstånd från mig. I stället brukar jag lite enkelt säga "Glad höstdagjämning" om Mabon då det är mer neutralt men ändå inte helt konstigt då det ändå är lite speciell dag som är markerad i almenackor.

När jag pratar om religion och öppenhet så säger alltid mina vänner att det ska vara självklart att alla ska få vara öppna med sin tro och accepteras men jag har ofta sett motsatsen när någon, som inte tillhör en stor religion, är det. Varför ska ens tro bara accepteras om tillräckligt många delar den?

Jag är därför tyst om min tro. När det är högtid firar jag utan dunder och brak på sociala media som de runt om mig gör på sina högtider. Jag går under radarn. Det enda mina vänner vet är att jag inte är kristen, som verkar vara vad folk antar att jag är, det är ingen som frågat om jag är muslim eller jude till exempel utan det är alltid kristendomen jag får säga att jag inte tror på och då förutsätter de flesta att jag helt enkelt är ateist. Jag säger ingenting och ingen frågar något mer.

Hur gör du med din tro? Är du öppen?


*Jag väljer dessa religioner då det är majoritet bland mina troende vänner och som därför märks mest.

torsdag 22 september 2016

En Mabon-fjäril

Min dag började på ett rätt speciellt sätt. Jag gick in i köket och där på bordskanten satt en fjäril (Påfågelöga för att vara exakt) med vingarna ihop. Blev lite förvånad. Det var ingen liten fjäril heller, med utbredda vingar var den åtminstone halva min handflata.

Jag satte en glasburk över den och hämtade ett vykort för att kunna släppa ut den. Med lite manövrerande för att se till att inte kapa några fötter så fick jag in vykortet och gick till balkongen och släppte ut den. Den flaxade och slog mot glaset som en galning.

När den väl släpptes ut satte den sig på mitt bord på balkongen i godan ro i solen. Jag hann ta ett snabbt foto av den medan den satt där med vingarna utbredda (det var då jag kunde se att det var en Påfågelöga då vingarna är svarta när de är ihopfällda).

Det var inte förrän senare som jag funderade på om det fanns någon symbolik eller om Guden/Gudinnan försökte säga mig något. Timingen, att träffa på en fjäril i mitt kök på Mabon. Har någon av er någon fundering på vad det kan betyda?

Jag hoppas att denna överlever vintern. För några år sedan hade jag två citronfjärilar som vaknade i mina köksskåp mitt i vintern och jag försökte få dem att gå i idé igen men de vaknade sedan aldrig upp. Hittade även sedan en tredje citronfjäril under diskhon, också den död.

Jag hoppas att du har en fin Mabon!
)O(

onsdag 21 september 2016

Att bli vegan är svårt

De flesta inom veganvärlden jag pratat med har alltid sagt det är piece of cake att vara vegan, att övergången är enkel och att man ska fokusera på att man inte låter djur lida. Jag får ärligt säga att nej det är inte så enkelt.

[DISCLAIMER: Detta är mina egna tankar och representerar inte alla veganer/vegetarianer och jag lägger ingen åsikt på hur andra väljer att leva sitt liv och vad de äter oavsett om det är vegetabiliskt eller kött.]

Det känns som att hälften av allting jag brukar inhandla innehåller smör, ägg, mjölk osv. i all oändlighet och E-nummer ska vi inte ens börja på, det är ett djävulskap i sig. Tog mig bland annat flera månader att få tillbaka information från ICA om deras grytbaser innehåller animalier eller inte då ETT av deras E-nummer kunde vara från animaliskt eller vegetabiliskt urpsprung. Som tur var fick jag till slut veta att det var vegetabiliskt.

Jag känner mig mer avskärmad i mina val än förut. Vegan innebär så mycket mer än kost, det är en livsstil, en livvstil som jag trodde jag var någorlunda nära. Jag använder inte schampo, hudprodukter osv. som är djurtestade, jag använder inte skinn och läder... men så är de där små ingredienserna som kan komma från djur eller att lim i skorna är djurbaserat. Det känns som att gå en uppförsbacke!

Vissa saker fuskar jag med, t.ex. köper jag en 100g chokladkaka varje vecka för 5 kr med mjölkpulver, vasslepulver och gräddpulver. Jag borde inte men det är det godiset jag unnat mig i evigheter och det är svårt att sluta med det, speciellt för att köpa en finchokladkaka för 5 gånger pengarna.

Jag saknar även cheddarchipsen (tacos) samt Quorns filéer i mina "kycklinggrytor" men det är ju små saker i det stora loppet. Det är saker jag klarar mig utan.

Jag vill fokusera på djuren, på miljön men det är svårt. Att inte äta kött är mycket enklare än att inte äta mjölkprodukter då det inte är lika lätt att se problemet även om de båda är kopplade till död. Ägg har jag hållit mig undan i många år (förutom ett tag år 2013) förutom om de var gömda i kakor, fuskkött osv. och nu när jag försöker vara mer strikt inser jag hur ofta ägg finns med som bindningsmedel i olika produkter.

Nu tycker ni troligtvis "Ja men var inte vegan dårå?" och ja, det vore den enkla vägen men varför göra det lätt för sig?

Min resa började med att utesluta ägg (förutom de gömda) då jag inte ville stötta den helt absurda industrin, därefter uteslut jag allt barnkött (lamm, kalv osv.) och därefter har det bara blivit mer och mer tills där jag är nu. Jag vill inte vara del av lidande.

Jag har varit demivegetarian från 2008 till 2011, lakto-ovo-vegetarian 2011-2016 och nu är jag i en övergångsperiod igen. Jag är inte en av dem som kan byta över natt, jag är som en lök som man skalar av lager för lager.

Jag tror att med tiden blir det enklare, speciellt då mer och mer produkter för just veganer utvecklas men jag kommer trots det sakna mina cocktailkorvar i jul (har dock mailat Hälsans kök om att göra dem veganska) samt mina goda "kycklinggrytor" nu i höst. Och tills att jag lärt mig mer om innehåll och vilka ingredienser att undvika så kommer det kännas krångligt men så är det alltid när man lär sig nytt.

Vi får se hur krånglig julen kommer bli eller om jag faktiskt kommer backa på flera punkter precis som jag gjorde år 2011 då jag var i gränslandet mellan demi och lakto-ovo. Oavsett vet jag att jag kommer vara den jobbige jäveln när jag hälsar på mina föräldrar i jul.

)O(

måndag 19 september 2016

Inför Mabon 2016

Planerar och funderar för fullt inför Mabon på torsdag trots att det bara blir jag allena. Hade egentligen varit kul att hitta andra paganer i området och kanske organisera ihop ett knytkalas (ritualen gör jag däremot helst själv senare) men nu blir det en middag för mig och jag.

Planen överlag är att ta mig ut med något varmt att dricka (eller kallt beroende på detta sommarväder) till något naturställe, oftast brukar jag åka till ett naturområde utanför stan men vi får se. Väl där är tanken att ta in naturen och att skriva ned saker jag är tacksam för det senaste året.

Jag brukar alltid tänka Mabon som tackgivelse, en dag att blicka bakåt på det positiva men även att lägga tarot för det kommande året (även om jag är bedrövlig på att tyda korten, men det känns trevligt).

Det andra stora fokuset jag har på Mabon är middagen, speciellt på det som är i säsong. Lughnadadh är också en skördehögtid men det är oftast på Mabon som jag speciellt brukar tänka på maten och vara extra tacksam för det som jag äter. Det brukar även följa med till viss del till Samhain.

Överlag skulle jag säga att Mabon - Samhain - Yule är de tre högtider som jag lägger extra fokus på maten, samt Litha. De andra har jag inte riktigt vetat vad jag ska göra med.

Så, i år är den preliminära matsedeln:

Fika ute
varm cider alt. chai te

Middag
stekta zucchiniplättar
ugnsbakad mandelpotatis
salsa eller thai sweet chili i cremè fraiche
ugnsbakad brysselkål
kokad spetskål
bönsallad
kall cider

Efterrätt
kladdkaka med sojagrädde

Snacks

gelatinfritt godis med cider


Oftast brukar jag göra en gryta av något slag för Mabon men då jag gjort flera det senaste så kände jag hellre för något där varje del av maten inte är ihopgojsat. Vi får se hur det blir men så här går i alla fall tankarna några dagar innan.

Hur ser dina planer för Mabon ut?