Fredagstankar om 'harm none'

Detta blogginlägg har fått många raderade börjor, men det jag egentligen vill ta upp här är mina tankar kring personligt rättesnöre.

Som wiccan, dock en oerhört kass en som inte firat högtider på evigheter och mitt altare är fortfarande i en bananlåda sedan flytt för flera år sedan, så följer jag "harm none, do what ye will". Det ledde mig först till att bli lakto-(ovo)-vegetarian och sedermera vegan...

Jag har alltid köpt eko när det varit på rabatt och inom min budget, samma sak med faitrade. Men så började något spira.

För något år sedan hittade jag ett kaffe (Eguale Women's rights för den nyfikna) som gjorde att det kändes bra i hjärtat att köpa kaffe, vilket det inte gjorde innan trots att jag köpte Gevalia ekologiska kaffe. Jag ville bidra med något gott, speciellt för kvinnor i utvecklingsländer. Jag ville inte bara ta, jag ville ge.

Så när det var dags att köpa snabbkaffe för ett tag sedan så blev det naturligt ett ekologiskt och fairtrade-kaffe, jag kunde inte välja något annat för det kändes inte BRA. Trots att jag hade blivit starkt tipsad om en annan kaffesort. Nej, jag ville inte bidra med lidande för arbetarna på kaffeplantager.

Jag säger inte att det är uselt för alla arbetare på kaffeplantager men det kändes ändå bättre med fairtrade och ekologiskt, för då kunde jag åtminstone hoppas att de hade bra arbetsvillkor och inte behövde arbeta med gifter.

I samma anda har jag vägrat äta cashews efter att ha sett en kort dokumentär hur arbetarna (kvinnor) blev behandlade och hur deras händer tog skada. Du kan googla på 'blood cashews' för att se en glimt av denna verklighet som vi i väst inte tänker på när vi moffar i oss cashews.

Jag gillar verkligen cashews, det och pistagenötter, men jag ville inte bidra till dessa kvinnors lidande... "harm none" så jag köpte inget för alla påsar jag hittade hade ingen information om vettiga arbetsvillkor och ingen fairtrade-märkning osv.

Jag hittade dock tillslut ett företag, det enda vad jag sett som lyfter 'blood cashews' och är fairtrade. När deras nötter var på rabatt i veckan köpte jag för första gången på evigheter cashew som jag tidigare håvat ned i lösgodispåsar på ICA utan en tanke.

Men det slog mig också, att jag inte vet hur arbetsvillkoren eller hur arbetet påverkar arbetarna överlag gällande mycket av det jag köper. Googlade på pistagenötter men hittade inget vettigt alls, vilket inte alls känns bra helt ärligt. Men det var en sidenote.

Jag berättar inte detta för att göra reklam eller slå mig själv för bröstet, men att jag insett att även om jag är en dålig wiccan på det där med firandet och upphållandet av sabbats och esbats och allt möjligt annat så är det med mig på ett sätt jag inte tänkt på, eller ens bejakat förut.

Jag vet att tro är något man gör alltid, inte bara vid speciella tillfällen. Och jag har ett tag känt att jag tappat vägen lite, så det var en positiv bejakelse att göra - att jag tar med mig min tro i min vardag på sätt jag inte tänkt på.

Samtidigt som jag ibland kan störa mig på detta rättesnöre jag lever med, inom mig, och nu menar jag mitt personliga rättesnöre och inte något påtvingat av min tro. För om jag själv inte haft det detta rättesnöre, hade jag ju inte kunnat ställa mig bakom the wiccan rede. Anywyay. Livet hade varit enklare om jag inte brydde mig, om jag bara köpte vilket kaffe som helst eller bara skyfflade på de där smaksatta cashews i hyllan eller de honungsrostade...

Jag har alltid, sedan jag varit liten, haft intentionen att lämna världen bättre än när jag kom. Det är svårt, och jag har med åren insett att arbeta på stor skala är nästintill omöjligt i den värld vi har i dag men jag kan dra mitt lilla strå till stacken. Jag kan göra det som känns rätt i hjärtat för mig, jag kan skapa ringar på vattnet, göra gott i världen för att motverka allt hat och mörker.

Mina tankar kring det här är inte fullständiga, de skapas medan jag skriver, sover, ser på netflix men jag ville dela med mig av en första tankenöt om det hela.

Böcker

Jag nämnde i min förra post att jag ville hitta böcker för icke-nybörjare som kunde inspirera mig igen och få mig tillbaka på banan. Hittade 3 stycken jag gärna vill dela med mig av:

Wicca Made Easy : Awaken the Divine Magic Within You
Phyllis Curott

Wicca Wheel of the Year Magic : A Beginner's Guide to the Sabbats, with History, Symbolism, Celebration Ideas, and Dedicated Sabbat Spells
Lisa Chamberlain

Wicca: A Modern Practitioner's Guide : Your Guide to Mastering the Craft
Arin Murphy-Hiscock

Något jag varmt rekommenderar innan man köper en bok är att leta upp den på Amazon och se innehållsförteckning samt läsa några sidor för att se om det är något för en. Några böcker jag tyckte var intressanta gick bort när jag läst lite i dem, men dessa tre var kvar.

Funderar på att börja med boken från Lisa Chamberlain och så får se därefter, lagom kickstart tänker jag att fokusera på sabbaterna, få nya tankar kring dem och sedan fördjupa mig mer i mig själv och mitt arbete.

Inför Mabon 2017

Jag brukar försöka strössla lite höstigt tema i mitt hem under Mabon men i år då jag fortfarande bor i en temporär lägenhet med större delen av mitt bohag i lådor ska jag försöka att fokusera på annat än det materiella.

Mabon för mig är som Thanksgiving i USA, jag fokuserar på tacksamhsaspekten av högtiden. Vad är jag tacksam för/över? Och självklart en lika stor del är maten. Jag brukar också försöka komma ut i naturen om det inte ösregnar.

I år håller jag redan på med en tacksamhetslista, 100 punkter är målet att fylla och jag har än så länge inte ens nått hälften men hoppas kunna fylla på listan lite mer under Mabon. Vi får se :)

Matplanerna på Mabon:
Huvudrätt: Gryta inspirerad av kalops men på Anamma-filéer, palsternacka och grön paprika.
Efterrätt: Äppelpaj med vaniljsås
Dryck: päroncider

Jag har också planer på att ta mig ut på en promenad i naturen innan middag, gärna någonstans jag inte varit och upptäckt än! Vad är dina Mabon-planer?

)O(

Imbolc som glömdes och funderingar om framtida Imbolc

Jag hade gärna gjort något för att fira Imbolc i år men i stället var jag över stan och gjorde ärenden som behövde fixas, rengjorde badkar och annat tråkigt. Hade till och med tänkt se en film men inte ens det blev av, lite besviken på mig själv faktiskt.

Är mitt i ett flyttkaos så har inte ens ändrat mitt altare från dess Yule-dekorationer, mest för att jag tänker att det är onödigt när jag snart ändå ska lägga  ned allt i en flyttlåda. Känns mest som att min tro knuffats undan medan jag rusar i 200 km i timmen. Jag ska dock försöka att åtminstone göra något på fullmåne den 11:e.

Det positiva med flytt är att jag troligtvis kommer fira Beltane (Valborg) med annat folk i år, i stället för ensam som blivit kutym de senaste åren. Oavsett så är det faktiskt lite tråkigt att jag inte gjorde något för Imbolc, känns annars som en ganska hoppfull högtid.

Imbolc är ju dock en lite knepig högtid här i Sverige eftersom det inte känns vårigt alls, inte ens ett tecken på det (oftast) utan det sker ju som oftast en månad senare här. Men jag brukar i alla fall tänka att det är ännu ett steg närmare ljusare tider som börjades på Yule. Jag får väl erkänna att det är åtminstone något jag tänkt på lite grann, även om jag inte gjort ett riktigt firande av Imbolc i år.

Läste dock en bra text om Imbolc på wicca.se av Amanda som jag rekommenderar att läsa, som fokuserar på just hur man kan fira Imbolc i Sverige där det mindre handlar om de första vårtecken. Jag tyckte det var intressant och gav definitivt mig tankar som jag kommer fundera på gällande hur jag kan utveckla mitt firande av Imbolc för att bättre passa det svenska klimatet (och mig).

Det blir dock nästa år.

Nu ser jag hellre fram emot Ostara i mars för då har jag flyttat, jag har börjat nytt jobb och en stor puckel av allt det jobbiga jag har framför mig är över, då är det bara cirka en månad kvar tills att mitt liv till slut, äntligen, återgår till normalitet igen (förhoppningsvis).

)O(

Vad gör det Yuligt för dig?

Efter att ha fyllt på min yul-mugg och lagt på ost på min skiva vörtbröd så slog det mig att det vore inte riktigt yule utan min yul-mugg och mina yul-tofflor.

Så jag började fundera på vad jag behöver för att det verkligen ska kännas som Yule hemma. Här är min lista:

1. yul-tofflor
   vet inte riktigt hur gamla dessa är men botten av dem är söndersliten så de dräller skumgummi (eller vad det nu är) lite här och var men jag har inga planer på att ge upp dem, utan dem på fötterna känns det inte som att Yule är intågande. (Är för övrigt ett par tofflor i form av björnar med tomteluvor på)
2. yul-mugg
   köpte den efter jul 2015 men visste direkt när jag såg den att jag behövde den i mitt liv som min designerade yulmugg. Har druckit ur den varje dag hela december i år och den gör mig glad.
3. Kalle och Musse
   jag har två porslinsfigurer av Kalle Anka (som bär på en gran) och Musse Pigg (med en julklappssäck) som jag fick av min styvmor när jag var yngre och båda är ett måste att plocka fram varje år.
4. tomte med brevlåda
   i samma anda som Kalle och Musse så har jag en porslinsfigur av en tomte bredvid en brevlåda som går att öppna (och där inuti sitter en tomtenisse). Också gammal present/julklapp av någon som alltid står på nattduksbordet varje år.
5. glögg
   jag tycker verkligen om glögg, dock inte alkoholbaserad, i år har jag snart gått igenom två flaskor och då har jag varit riktigt riktigt sparsam.
6. lussekatter
   bland det bästa med Yule, pepparkakor kommer inte ens i närheten, om det vore en topp 5 så innehar lussekatter plats 1-4 och på femte plats kommer pepparkakor.
7. handdukarna och duken
   jag har två handdukar, en med en julgran och en med en nallebjörn som jag plockar fram varje år och hänger på spisen, inget minne av vem jag fick dem men de har hängt med länge, likaså duken eller tyghänget (vad man nu ska kalla det) med en bild av en tomte som jag alltid nålar fast på väggen i badrummet.
8. guldiga skålen
   det är en guldfärgad skål/bricka som alltid stod på bordet när jag hade lilljul med min pappa som liten, när han flyttade ihop med sin flickvän så norpade jag den för det sentimentala värdet då han hade tänkt slänga den. Den plockas enbart fram i december varje år.
9. hyacint/julstjärna
   oftast brukar jag ha en julstjärna hemma vid jul men inte i år, däremot har jag traditionsenligt en hyacint som jag nu väntar på ska blomma ut, självklart är den vit (om jag nu köpt rätt).
10. flanell-bäddsetet
    sedan några år tillbaka har jag ett rött flanell-set med renar och snöflingor på som plockas fram i december varje år, superskönt, varmt och mysigt. Vore inte samma sak med annat bädd-set.

Det är säkerligen mer grejer som skapar den där yulstämningen men dessa är 10 saker i mitt hem som sätter den där extra touchen, allt annat är flexibelt. Vilka grejer gör det för dig?

Det här med helgdagar

Jag vet att Sverige är kulturkristet så våra helgdagar sammanfaller med de kristna högtiderna men ibland hade det varit skönt om det var möjligt att ta ut helgdagar på andra dagar också. Inte för att det hade hjälpt mig så mycket då jag 1. är arbetslös 2. inte officiell med min religions-status.

I år har jag kämpat med näbbar och klor för att hålla Yule fri. Det är möten hit och dit, jobbintervjuer att parera och andra livsgrejer som kommer i vägen. Känner mig rätt stressad över det hela.

Jag hade sedan tidigare markerat i kalendern att Yule så skulle jag inte boka in något alls, det skulle vara min dag att fira, hade till och med funderat på att gå på jullunch på ett ställe men just nu så är det så mycket som behöver göras att jag nästan är uppstressad över hur jag ens ska få ihop det eller om jag ens i slutändan kommer få ha min Yule-dag ifred som planerat.

I min perfekta värld så skulle jag vilja ha ledigt på de 8 sabbaterna, midsommar och jul. Då har jag täckt in hela mitt behov att helgdagar. Midsommar för att det sällan sammanfaller med Litha och jul för att jag gärna vill se familjen någon gång om året.

Men jag tänker att om vi hade varit ett riktigt sekulariserat samhälle så skulle helgdagar gå att flytta runt på beroende på den anställdes behov. Just nu är det ju fint om man är kristen eller kulturkristen men om man tror på något annat så får man helt enkelt trycka in det i sin vanliga vardag med jobb och familjeliv.

Håll tummarna för att jag får min Yule i år!

Att aktivt välja sin tro - eller inte

Jag hade en vän för många, många år sedan när jag gick på gymnasiet som var kristen. Jag hade flera vänner som var det men jag själv var inte troende, vi accepterande varandras ståndpunkter. Just då var jag inte religiös av något slag utan mer agnostiker, religion och tro fascinerade mig.

I alla fall, den här vännen och jag började diskutera just religion en dag och jag frågade "Varför är du kristen?" och fick ett oväntat svar. Hen svarade "för min familj är det" och jag frågade samma fråga igen men med extra tryck på "du" och hen sade "för att hela min familj är det, vi har alltid varit det" och hen verkade nöjd med det svaret. Det var inte jag.

Jag sade ingenting men jag tyckte "Varför tänker du inte för dig själv?", troligtvis för att jag gått min egna väg på många principer gentemot min familj. För mig var det konstigt att tro något bara för att ens familj gör det. Därför har jag alltid bestämt att OM jag får barn ska de få vara med på de traditioner jag bygger upp men jag kommer inte tvinga dem att bli paganer, jag kommer inte tvinga dem att tro något alls utan visa dem att det finns massa olika religioner och tro, samt vad de har gemensamt (vilket är mycket).

Min mamma är kristen, inte på det sätt att hon går i kyrkan men hon firar kristna högtider, har julkrubba och Jesusbilder. Känns ibland som hon blivit mer religiös efter att jag flyttade hemifrån, hon vet dock att jag har en annan tro och vi båda respekterar varandra på den punkten. Min pappa är ateist through and through och vi pratar om religion i stort men aldrig vad jag själv tror på. Så jag gick min egna väg när jag blev pagan.

Jag läste på och funderade innan jag ens yttrade något. Fortfarande än i dag cirka 8 år efter att jag börjat fira de åtta sabbaterna kallar jag mig inte wiccan, jag har inte dedikerat mig heller, för det är ännu ett steg jag inte är redo att ta. Men, jag valde min tro med omsorg, jag tog ett aktivt beslut. För mig är det konstigt att folk inte gör det i politik och religion, att gå efter någon annan. Jag tyckte till och med det var konstigt att välja gymnasieutbildning efter någon annan, vilket flera klasskamrater gjorde.

--

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med det här inlägget, det var mest en tanke som kom över mig som jag kände att jag behövde dela med andra. Jag hoppas att det i alla fall fått dig att fundera på frågan om aktivt och icke-aktivt val av tro.

Samhain!

Jag ville bara kika in här lite kort och säga Blessed Samhain till er alla. Jag hoppas att ni får en väldigt fin sabbat. Jag själv ska strax ut och handla inför dagens speciella middag.

)O(

Snart Samhain!

Nu har pepp inför Samhain inkommit, jag tror det är för att jag de senaste dagarna pyntat och fixat hemma inför på måndag. Jag firar ensam i år men jag tänker ändå inte dra ned på det hela även om det bara är jag som ser det.

Jag går inte overboard med pyntning men det är något i varje rum:
Köket: svart pappersduk på bordet, svarta ljus och servetter, samt ett ljus i fönstret för att leda andarna rätt
Hall: två värmeljushållare i formen av pumpor
Sovrum: altare piffat till tänderna
Vardagsrum: ett litet platskelett på ett sidobord, svart pappersduk på vardagsrumsbordet, svarta servetter och pumpa-girlang bakom soffan (som alltid är svart).

Inte mycket men det ger ändå en speciell känsla, speciellt att wrappa in borden i svart (även om jag avskyr att wrappa in köksbordet som inte är samarbetsvilligt). Det behöver inte vara mycket alls för att det ska vara speciellt.

Oftast brukar pyntningen få vara kvar tills det är dags att byta till julpynt i början av december. Någon gång har det plockats bort tidigare. Men jag tycker känslan passar bra med novemeber som är så kal och kall.

Hur pyntar du?

Yulekänsla i stället för Samhainkänsla

Jag vet inte riktigt varför men av någon anledning är jag superpepp på Yule. Jag funderar på julklappar till folk, på min egen önskelista, googlar vegansk glögg och har fått craving på lussekatter. Jag har noll känsla för Samhain som är precis runt hörnet.

Normalt brukar jag vara rätt exalterad över att pynta hemmet i svart med pumpor och ljus inför Samhain men i år vill jag bara snabbspola bandet fram till december. Jag är så redo för snö, baka pepparkakor, julmust, pynta gran, mumsa på julgottigt (och baka en massa).

Jag vet inte riktigt var känslan kom ifrån, den smög sig på häromdagen och har bara fortsatt eskalera. Just nu kan jag inte ens fokusera på vad jag vill laga för mat på Samhain, vilket jag normalt brukar bli riktigt pepp av för allt min skalle kan komma på är julmat.

Jag hoppas att det hinner ändra sig igen till nästa vecka då jag tänkt pynta och klä om altaret.

Hur är det för er läsare?

Öppenhet om sin tro

Jag har funderat en del av och till på det här med att vara öppen med sin tro. Själv är jag inte det, min mamma vet om att jag inte delar hennes kristna tro, pappa bryr sig inte det minsta religion och vi har inte diskuterat om jag ens tror och med vänner diskuterar jag religion som fenomen men inte vad jag själv tror på.

Jag har vänner som öppna om sin religion, men oftast är de kristna eller muslimer. De vänner som har avvikande tro, som inte tillhör en av de fem stora säger ingenting. Jag vet t.ex. när det är kristna och muslimska högtider* för mitt fb-flöde överröses med inlägg om det.

Ibland skulle jag också vilja vara lika öppen om min tro men jag är rädd att speciellt mina kristna vänner inte skulle förstå och skulle ta avstånd från mig. I stället brukar jag lite enkelt säga "Glad höstdagjämning" om Mabon då det är mer neutralt men ändå inte helt konstigt då det ändå är lite speciell dag som är markerad i almenackor.

När jag pratar om religion och öppenhet så säger alltid mina vänner att det ska vara självklart att alla ska få vara öppna med sin tro och accepteras men jag har ofta sett motsatsen när någon, som inte tillhör en stor religion, är det. Varför ska ens tro bara accepteras om tillräckligt många delar den?

Jag är därför tyst om min tro. När det är högtid firar jag utan dunder och brak på sociala media som de runt om mig gör på sina högtider. Jag går under radarn. Det enda mina vänner vet är att jag inte är kristen, som verkar vara vad folk antar att jag är, det är ingen som frågat om jag är muslim eller jude till exempel utan det är alltid kristendomen jag får säga att jag inte tror på och då förutsätter de flesta att jag helt enkelt är ateist. Jag säger ingenting och ingen frågar något mer.

Hur gör du med din tro? Är du öppen?


*Jag väljer dessa religioner då det är majoritet bland mina troende vänner och som därför märks mest.

En Mabon-fjäril

Min dag började på ett rätt speciellt sätt. Jag gick in i köket och där på bordskanten satt en fjäril (Påfågelöga för att vara exakt) med vingarna ihop. Blev lite förvånad. Det var ingen liten fjäril heller, med utbredda vingar var den åtminstone halva min handflata.

Jag satte en glasburk över den och hämtade ett vykort för att kunna släppa ut den. Med lite manövrerande för att se till att inte kapa några fötter så fick jag in vykortet och gick till balkongen och släppte ut den. Den flaxade och slog mot glaset som en galning.

När den väl släpptes ut satte den sig på mitt bord på balkongen i godan ro i solen. Jag hann ta ett snabbt foto av den medan den satt där med vingarna utbredda (det var då jag kunde se att det var en Påfågelöga då vingarna är svarta när de är ihopfällda).

Det var inte förrän senare som jag funderade på om det fanns någon symbolik eller om Guden/Gudinnan försökte säga mig något. Timingen, att träffa på en fjäril i mitt kök på Mabon. Har någon av er någon fundering på vad det kan betyda?

Jag hoppas att denna överlever vintern. För några år sedan hade jag två citronfjärilar som vaknade i mina köksskåp mitt i vintern och jag försökte få dem att gå i idé igen men de vaknade sedan aldrig upp. Hittade även sedan en tredje citronfjäril under diskhon, också den död.

Jag hoppas att du har en fin Mabon!
)O(

Inför Mabon 2016

Planerar och funderar för fullt inför Mabon på torsdag trots att det bara blir jag allena. Hade egentligen varit kul att hitta andra paganer i området och kanske organisera ihop ett knytkalas (ritualen gör jag däremot helst själv senare) men nu blir det en middag för mig och jag.

Planen överlag är att ta mig ut med något varmt att dricka (eller kallt beroende på detta sommarväder) till något naturställe, oftast brukar jag åka till ett naturområde utanför stan men vi får se. Väl där är tanken att ta in naturen och att skriva ned saker jag är tacksam för det senaste året.

Jag brukar alltid tänka Mabon som tackgivelse, en dag att blicka bakåt på det positiva men även att lägga tarot för det kommande året (även om jag är bedrövlig på att tyda korten, men det känns trevligt).

Det andra stora fokuset jag har på Mabon är middagen, speciellt på det som är i säsong. Lughnadadh är också en skördehögtid men det är oftast på Mabon som jag speciellt brukar tänka på maten och vara extra tacksam för det som jag äter. Det brukar även följa med till viss del till Samhain.

Överlag skulle jag säga att Mabon - Samhain - Yule är de tre högtider som jag lägger extra fokus på maten, samt Litha. De andra har jag inte riktigt vetat vad jag ska göra med.

Så, i år är den preliminära matsedeln:

Fika ute
varm cider alt. chai te

Middag
stekta zucchiniplättar
ugnsbakad mandelpotatis
salsa eller thai sweet chili i cremè fraiche
ugnsbakad brysselkål
kokad spetskål
bönsallad
kall cider

Efterrätt
kladdkaka med sojagrädde

Snacks
gelatinfritt godis med cider


Oftast brukar jag göra en gryta av något slag för Mabon men då jag gjort flera det senaste så kände jag hellre för något där varje del av maten inte är ihopgojsat. Vi får se hur det blir men så här går i alla fall tankarna några dagar innan.

Hur ser dina planer för Mabon ut?

Lughnasadh, den svåra högtiden

Jag gillar de flesta av de wiccanska högtiderna... förutom Lughnasadh som blir som en eftertanke, den känns fel på något vis. Lughnasadh ska vara början på hösten, på skörden men jag har så svårt att förlika mig själv vid det. Jag älskar verkligen höstiga Mabon och senhöstiga Samhain men Lughnasadh och jag har ett knepigt förhållande.

Det närmsta jag kommer är någon ritual och någon vetekrans (eller dylikt) och sedan är det klart, hjärtat är inte på rätta stället. Högtiden känns malplacerad utifrån vad som pågår utanför fönstret. 15 aug, 1 sep eller något åt det hållet hade varit bättre, det är mer höst-känsla och slutet på sommaren för mig.

Alla andra tycker jag ändå jag kan förankra i naturen, i livets cirkel... hur tänker ni andra?

Litha-firande

Mitt Litha-firande blir väldigt utdraget i år. I dag gjorde jag finmiddag med potatisgratäng, oumph och sås tillsammans med sallad, i morgon blir en liten ritual och på Midsommar blir det riktiga bulk-firandet.

På tisdag är jag nämligen superupptagen och jag kände att i stället för att fira i morgon då jag behöver fixa och planera inför tisdagen så fick det bli lite utdraget. Jag ville dock inte missa chansen till en liten ritual då den är viktig för mig att ske den dag som är årets längsta dag eftersom det därefter vänder och mörkret sakta men säkert tar över.

Mina planer för midsommar är lite mer seriösa än vanligt dessutom. I år har jag tänkt binda min egen krans utav brudslöja enbart, hittade jättefina tutorials på pinterest och tänkte jag skulle försöka mig på detta. Senast jag hade en riktig krans måste ha varit på förskola eller lågstadiet och usch vad jag avskydde den, den var för stor och den kliade så mycket - jag bar på den mer än hade den på huvudet till min mors förtret så jag hoppas det här kommer gå bättre ;)

Matmässigt kör jag även full rulle i år lite mer än tidigare. Jag har börjat mer och mer att övergå till att bli vegan så tanken är att göra några klassiker i veganskt stuk.

Jag har tänkt...

• vegansk Jansson med tångrom
• vegansk Skagenröra med tofu
• vegansk 'sill' med aubergine

samt de vanliga klassikerna färskpotatis, jordgubbar, 'korv' (Hälsans kök cocktailkorvar), 'köttbullar' (Hälsans kök bullar), gräslök och gräddfil (troligtvis Oatlys iFraiche med citronsaft för att få upp syrligheten) och någon sallad till.

Det blir enbart jag i år igen men jag tänker inte vara ledsen för det.


Hur har du tänkt fira Litha i år?

Nytt år! + Esbat

Det känns alltid som ett riktigt nytt och fräscht år när jag uppdaterar datum-listan här till vänster, i år har jag även lagt till några andra viktiga datum. Därefter plockas de så sakteliga bort efter att datumen varit, det är lite som att fylla på i början av varje år, som att ha massa fina prestenter att öppna.

I dag är det även årets första esbat som jag hoppas fira lite senare. Jag såg månen tidigare i kväll och var helt trollbunden för en stund, hon var så stor och vacker på en mörkblått himlavalv. Helt magiskt, så jag hoppas se henne på andra sidan huset när jag gör min ritual senare.

Det känns som att det magiska året börjar bra.

Glad Yule!

Om en timme är jag på väg till sista jobbdagen för året och vid 14 är jag äntligen på väg hem och kan få fira Yule. I år blir det inget stort firande då ekonomin är stram men det blir i alla fall glögg, pepparkakor, lussekatt och till middag är det vegetarisk julsk*nka med ris tror jag. Inget fantastiskt men det är tanken som räknas.

Ritualen är obestämd än så länge men det blir nog något i natt skulle jag tro.

I alla fall, glad Yule till alla ni som firar!

)O(

Glad Mabon!

Tänkte bara kika in här lite snabbt medan maten puttrar på spisen. Jag hoppas att ni alla får en riktigt fin Mabon i kväll och att ni inte glömmer av att kanske tänka på något som ni är tacksamma över. Jag brukar se Mabon lite grann som Thanksgiving så varje år försöker jag tänka på saker jag är tacksam över, ibland tar jag en promenad. I år blev det tyvärr ingen promenad men jag har hittat en superb spellista på youtube för Mabon så jag är rätt nöjd ändå.

Fem saker jag är tacksam över:

• Att min livmoder och äggstockar ser bra ut*
• Att jag hittat ett toppen-recept på chokladmuffins utan ägg
• Att jag äntligen kom ihåg att använda min Mabon-duk i år
• Att jag har många fina vänner som finns där för mig
• Att jag lärt mig att baka mitt eget bröd i år

 * Haft ont ett tag så varit sjukt orolig för detta och fick goda nyheter bara några dagar tillbaka.

Blessed be )O(

Midsommar / Litha

I helgen är det midsommar och Litha, så det blir riktigt mumsig mat här hemma är planen. Jag har tyvärr ingen att fira med i år men jag hoppas att det blir riktigt mysigt i alla fall. Jag hoppas få se lite midsommardans på fredag och hålla i en liten ritual på lördag.

Jag tänkte dela med mig av min middagslista för i år och precis som tidigare så är jag en fuskande vegetarian som ibland äter fisk och räkor så senapssill och räksallad infinner sig på bordet i år.

Middag:

• räksallad
• färskpotatis (kokt med dill) med gräslök och gräddfil
• potatissallad
• sojakorv
• sojabullar
• bulgursallad med majs, tomater och gurka
• senapssill
• coca-cola
• frysta grönsaker

Dessert:

• jordgubbsvin
• jordgubbar med glass (och chokladsås)
• ev. banan
• ev. jordgubbar och grädde

Vi får se hur det blir, men jag hoppas i alla fall att det blir gott, dock är det ju värdelöst att vara laktosintolerant (8 kr för 2 dl gräddfil medan andra kan köpa 5 dl för 10 kr).

Glad Beltaine!

Jag ville bara poppa in här och säga att jag hoppas att ni får en fin afton oavsett om det är Beltane eller Valborg (eller båda) som du firar. Jag ska ta det lugnt i dag och göra något gottigt att äta är tanken men det blir nog ingen eld i år då jag inte har någon att gå med, men det blir nog bra ändå.

)O(