Imbolc som glömdes och funderingar om framtida Imbolc

Jag hade gärna gjort något för att fira Imbolc i år men i stället var jag över stan och gjorde ärenden som behövde fixas, rengjorde badkar och annat tråkigt. Hade till och med tänkt se en film men inte ens det blev av, lite besviken på mig själv faktiskt.

Är mitt i ett flyttkaos så har inte ens ändrat mitt altare från dess Yule-dekorationer, mest för att jag tänker att det är onödigt när jag snart ändå ska lägga  ned allt i en flyttlåda. Känns mest som att min tro knuffats undan medan jag rusar i 200 km i timmen. Jag ska dock försöka att åtminstone göra något på fullmåne den 11:e.

Det positiva med flytt är att jag troligtvis kommer fira Beltane (Valborg) med annat folk i år, i stället för ensam som blivit kutym de senaste åren. Oavsett så är det faktiskt lite tråkigt att jag inte gjorde något för Imbolc, känns annars som en ganska hoppfull högtid.

Imbolc är ju dock en lite knepig högtid här i Sverige eftersom det inte känns vårigt alls, inte ens ett tecken på det (oftast) utan det sker ju som oftast en månad senare här. Men jag brukar i alla fall tänka att det är ännu ett steg närmare ljusare tider som börjades på Yule. Jag får väl erkänna att det är åtminstone något jag tänkt på lite grann, även om jag inte gjort ett riktigt firande av Imbolc i år.

Läste dock en bra text om Imbolc på wicca.se av Amanda som jag rekommenderar att läsa, som fokuserar på just hur man kan fira Imbolc i Sverige där det mindre handlar om de första vårtecken. Jag tyckte det var intressant och gav definitivt mig tankar som jag kommer fundera på gällande hur jag kan utveckla mitt firande av Imbolc för att bättre passa det svenska klimatet (och mig).

Det blir dock nästa år.

Nu ser jag hellre fram emot Ostara i mars för då har jag flyttat, jag har börjat nytt jobb och en stor puckel av allt det jobbiga jag har framför mig är över, då är det bara cirka en månad kvar tills att mitt liv till slut, äntligen, återgår till normalitet igen (förhoppningsvis).

)O(

Inför Imbolc 2014

Jag vet inte riktigt hur jag känner i år inför Imbolc. Det är nästan lite konstigt att fira att vintern är över och att våren börjar närma sig när vi de senaste dagarna fått vinterns första snö här. För mig har dock Imbolc aldrig handlat om våren, det är mer Ostara för mig, utan mer Yule med ett hopp om ljus, att det börjar ljusna.

Det är ju också Brighids högtid vilket jag aldrig lyft, jag fokuserar mest på Gudinnan och Guden utan en specifik aspekt. Dock funderar jag på att detta år göra något gällande Brighid med tanke på att jag skapar smycken, skriver poesi och fotograferar och det faktum att hon praktiskt taget är Gudinna för hantverk.

Hur tänker du kring Imbolc?

Veg: Indiskt inspirerad gryta med bulgur

Jag kände det var ett tag sedan som jag delade med mig av ett av mina recept så jag tänkte ge er receptet på  vad som åts på Imbolc 2013. Riktigt gott och snabbt mättande. 4-6 portioner, cirka 2-3 timmar beroende på hur snabb du är. Den är lika god att micra dagen efter.

Ingredienser

• gröna linser (2,5dl)
• frysta haricot verts (två fulla händer typ)
• morötter (ca. 3-4 stora)
• matlagningsgrädde
• massamancurry (på burk)
• cashewnötter naturella
• schalottenlök (2st)
• olivolja
• curry
• svartpeppar (malen)
• bulgur (4port.)
• ev. brödskiva

TILLAGNING

Gröna linser
Koka dem i 30-40 min (jag hade 30) med riktigt med vatten så att de inte bränner fast.

Morötter
Skölj eventuellt skala. Skiva i pengabitar och lägg sedan i kastrull med vatten som täcker (glöm ej att salta) och låt vara på spisen i cirka 30 min - lagom för att bli mjuka.

Haricot verts (frysta)
Lägg i vatten. Salta. Låt koka upp och låt koka i 3 min. Ta av från plattan häll i 1dl vatten och låt stå i 5 min. Häll av vatten.

Schalottenlök
Skala och skölj. Skär i bitar men inte jättesmå.

Grytan (gärna gjutjärn)
Samtidigt som haricot vertsen är på spisen häll i lite olivolja i grytan, låt värmas upp. Häv i schalottenlöken och stek upp. Ta av från plattan och häll i massamancurry (hela burken) och rör om. Krydda med curry och rör om.

Häll av de gröna linserna och skölj av dem kallt. Häll ned i grytan och rör om. Häll av morötterna och häv ned och rör om. Häll i lite grädde och rör om.

När haricot vertsen är klar så häll av och häll i grytan. Rör om. Häv på lite mer grädde, curry och även svartpeppar (låt va!) och för över till plattan igen (2an eller 3an gradmässigt) och låt puttra under lock. 10 minuter efter det ta itu med bulgur och följ receptet på påse/lådan.

Mot slutet häll på lite mer grädde i grytan om så behövs och rör om och låt puttra ett tag till under lock, se till att allt nu ligger under sås. Det sista du gör är att häva på cashewnötter (både för dekoration och för extra smak på tallriken).

KLAR!

Kan severas med en bröd-skiva och gärna någon svalkande dryck om du gjort grytan någorlunda stark gärna något sött (exotisk juice rekommenderas). Severas gärna med vaniljglass och chokladsås efteråt.


--
Om du testar mitt recept är jag tacksam om du länkar hit (ifall du bloggar om det) och/eller att du skriver i kommentarerna vad du tyckte om receptet.

Inför Imbolc 2012

Jag har knappt hängt med på att det blivit nytt år! Helt otroligt egentligen. I alla fall, snart är det Imbolc (2 feb) och då ska jag försöka återknyta med Gudinnan och Guden. Jag har en stark önskan inom mig av detta och jag nästan längtar tills på torsdag!

Jag vet inte riktigt vad jag planerar för Imbolc men det blir nog en kort ceremoni. Eftersom jag är mycket närmare Gudinnan än Guden så är det nog också därför som jag känner energin återkomma.

Gällande mitt halsband som gick sönder så visste jag först inte hur jag skulle göra med det, det är fortfarande inte lagat. Jag har egentligen ingen stark vilja att skylta med min tro på samma sätt som förr. Jag skulle hellre vilja sätta fast min pentakel i en ankelkedja vilket jag funderar på att göra. På ett vis känns det skönt att inte ha något runt halsen, det känns fritt. Det innebär också att jag kan använda andra smycken också ;)

Först hade jag ett stort otympligt pentagram med röda fejkstenar och efter en tid kändes det för stort och blaffigt så jag bytte till mitt silverhänge som är ungefär en centimeter stort och nu har jag inte ens det. Evolution?

Jag tror jag börjar bli starkare och kan stå mer på egna ben nu. Det började med mitt armband, med onda ögat på, och att jag inte hade ett behov av att ha på mig den sedan jag glömde den hemma under min resa till USA (stor grej för mig som har social fobi) i december och nu mitt halsband. Det är nästan befriande att inte vara beroende av att ha dessa på mig. Jag ser det nästan som något positivt nu, som ett nytt steg. Vi får se vart det leder.

Om inte annat blir nog min pentakel ihopsatt med det armband jag tänkt göra någon gång med små hängen som symboliserar olika delar av mig och mina intressen. En ny början, precis som Imbolc är en början på året.

Vad har du tänkt att göra på Imbolc?

Imbolc 2011

Självklart i och med att jag inte är hemma under Imbolc så gick firandet käpprätt åt helvete = nej, det blev inget firande alls. Lite besviken på mig själv faktiskt. Jag hade tänkt att detta år verkligen ordentligt fira varje högtid eftersom det blev lite si och så förra året i och med att livet kom emellan.

Dock vill jag rekommendera alla (och inte bara konstutövare) att köpa boken Art & Courage av John Paul Thornton. Den är en riktig energiboost samt att det får en att fundera över livet på ett helt annat sätt. Och nej, det är inte som en av dessa otaliga självhjälp-böcker (som jag avskyr) utan den är på ett helt annat plan men ändå påminner om de goda bitarna ur sådana böcker.

Boken finns bland annat på amazon eller via författaren själv. Säg till om du läst/köpt den då jag gärna vill diskutera innehållet med någon.

Inför Imbolc 2011

Jag har i dag fått tummen ur att äntligen ta bort gamla 2010 ifrån altaret, det är nu nyinrett inför Imbolc. Känns tomt, spartanskt och fräscht. Fattas bara blommor egentligen men eftersom jag ska i väg 6 veckor på praktik (och kommer därför bara hem på helgen) och lämnar blombestyren åt sambon så bestämde jag mig för att inte ha det. Det räcker att han ska hålla koll på de andra blommorna i hemmet (tacka Gudinnan att jag köpt tjockbladingar).

Hur ser det ut för er andra? Har ni inrett altaret för det nya året ännu?

Inför: Imbolc

Jag har inte riktigt planerat vad jag vill göra på tisdag; på Imbolc. Jag har dock dekorerat mitt altare. Det går i ljusgult och vitt. Jag hoppas köpa vita blommor på tisdag att sätta i min vas på altaret, vasen som under vintern stått tom.

Vad ska ni göra på Imbolc/Candlemas?
Hur uttalar du Imbolc?

Svenska högtidsnamn - bu eller bä?

På forumet jag ofta hänger i så diskuteras det just nu om svenska namn på de 8 högtiderna man som pagan/wiccan firar (vet ej hur det är inom de olika paganska inriktningarna dock). En kort resumé av högtiderna:
Yule - Vintersolståndet
Imbolc - Ljuset kommer tillbaka (feb)
Ostara - Vårdagjämningen
Beltaine - 30 apr/1 maj
Litha - Sommarsolståndet
Lugnassadh/Lammas - Första skörden (aug)
Mabon - Höstdagjämningen
Samhain - De dödas dag

Då de i grunden är keltiska så blir en del namn gärna utan koppling om man lever i Sverige utan keltisk inriktning på sin tro, vilket inkluderar mig och många andra troende. Har du något förslag eller verkar namnen bra som de är? Jag själv började fundera på namn och kom fram till två som jag tyckte om:
Midvinterafton (Yule)
Alla själars dag (Samhain)

Den första känns som ett bra alternativ till Julafton som firas där i krokarna också, det låter riktigt kallt och vintrigt men samtidigt mysigt och varmt. Utav att bara läsa Midvinterafton får jag asscociationer till pepparkaksbak, yuleklappar, slädar, snöflingor, klädda granar, yulemat och varm choklad framför en väldoftande brasa.

Alla Själars Dag där emot är mycket krångligare att tänka och diskutera kring. Till viss del tror jag på reinkarnation men även på Sommarlandet (tänk himlen fast alla är välkomna till festen) vilket får tankarna att krocka i och med en dag för de döda för det låter så slutgiltigt - dött är dött.

Tanken jag till en början hade bakom namnet Alla Själars Dag var att i stället för att hedra en aspekt (person/liv) av en själ som gått vidare så hedrar man hela själen och dess utveckling. Det är som Gudinnan och Guden, en del tillber olika aspekter (Freja, Diana, Apollo, Ganesha) och en del (som jag*) tillber dem som de är.

Fast, sedan började jag fundera på om det bara blir krångligt att tänka så... jag har exempelvis fortfarande svårt att tänka mig att min mormor (som jag aldrig träffat) har reinkarnerats**. Det ger mig trygghet att veta att jag kan prata med min mormor (yes nu låter jag verkligen knäpp) vilket gör det svårt att tänka mig henne som en själ som reinkarnerats för att lära sig tills att hen blir fullärd.

Just döden och dess speciella hedersdag är ett ämne jag får återkomma till känner jag innan jag spikar både tankar och namn i någon sten. Jag har funderat alldeles för lite vad döden och dess konsekvenser innebär för mig, jag är inte avog mot reinkarnation eller att vi hamnar någonstans efter döden men jag känner inte heller att jag kan stå för mina åsikter i frågan heller.


* Även om just jag har en fallenhet att se tillbe dem som Sol/Måne och Himmel/Jord
** Just vid sådana tillfällen har jag svårt för reinkarnation och allt vad det innebär

Försenad Imbolc

Duktig som jag är missade jag min försenade Imbolc-ritual i går samtidigt som det var fullmåne. På morgonen njöt jag i och för sig av att vara ute och gå i snöyra. Jag tog i alla fall igen det i dag.

Det första jag gjorde var att ge tillbaka Moder Jord de tre kottarna jag tog i somras och som figurerat på min höstsminkning av altaret. Tackade Haggan för hösten/vintern och såg fram emot den ljusa nya tiden. Bakom trädgrenarna såg jag hur Månen lös starkare för en stund innan jag gick in igen.

Lite dumt av mig så gick jag ut och sade till Gudinnan att med månstrålarna välsigna min kittel. Hon reagerade med att abrupt gå i moln och stanna där.

Efter det läste jag lite i S. Cunninghams Living Wicca som jag inte läst i på evigheter och avslutade ceremonin med att be om förlåtelse för att jag inte frågade Gudinnan utan krävde vilket jag inte ens tänkte på. Jag pratade lite till och sedan var den korta ritualen klar.

Det var inget världsomvälvande men det var en liten stund och tanke till gudomarna i alla fall. Jag fick ingen direkt kontakt men det var inget som jag verkligen strävade efter heller. Jag hoppas att de hörde mina ord i alla fall.

Blessed be.

Imbolc

Det var Imbolc i går, 1 februari till i dag 2 februari. Självklart missade jag högtiden trots att jag mindes den några dagar i förväg. Jag skyller på förkylningen. I stället har jag tänk att slå samman ett minifirande med nästa esbat (fullmåne) den 9 februari. Jag ska även se till att rensa mitt altare ifrån den mörka vintern nu i dagarna.

Jag läste lite på Valicas hemsida och även i Alvljus skuggornas bok som för övrigt har genomgått en förändring till det bättre. Båda, som ni vet, är mina så kallade läromästare på den paganistiska vägen. Jag får nog kika där igen närmare fullmåne.