Det går ju visst!

Just nu är jag så jävla förbannad. Jag försökte leta info om att Ellie hostade blod precis innan hon dog i min hand av sprutan men i stället hittar jag vad som (om jag hittade det tidigare) kunde ha varit botemedlet! Va fan liksom. Min sambo har pratat med 10(?) olika veterinärer på olika ställen, varav en gnagarspecialist; alla har sagt att blod från slidan kan ske då och då men om hon skulle bli värre ska vi komma in. Det vi fick med oss från alla ställen var att det inte går att operera på hamstrar.

24 februari i år frågar någon annan om blod från slidan och som svar får skribenten att det kan vara livmodersinfektion eller tumör men att hon ska försöka få tag på en veterinär som kan operera på hamstrar. Vid lyckad operation så skulle hamstern fortsätta att må prima tills den dog av ålderdom.

En annan på samma sida kontaktar dem om sin gerbil, svaret där är att det kanske är urinsten, inte heller det fick vi som förslag alla gånger i cirka ett halvår som vi ringt olika veterinärer!

Eller som när vi var på djursjukhuset och vi fick sitta och vänta en evighet men en kvinna med en hund som andades hemskt fick komma in direkt. Troligtvis för att det var mer synligt än vår Ellie som satt i sin resebur i väskan. Jag fick inga bra erfarenheter med mig hem från Malmö djursjukhus. Kallt, hårt och dåliga på information.

Just nu ekar det runt i min skalle att jag hade kunnat rädda henne om jag bara sett någon information om saken tidigare eller om vi fått tag på rätt veterinär. Skulle en eventuell operation gjort någon skillnad eller var hon förbi räddning och det enda valet var avlivning? Skulle jag ha ställt mer frågor, jag bara accepterade det de sade och så kom de och gick lika snabbt. Ingen kontakt och ingen förklaring. Skuldkänslorna är tillbaka igen. Jag darrar och känner mig spyfärdig.