Jag och Jonatan bestämde oss för att leta efter Månen då det är fullmåne i dag.
Inte förrän vi är på väg hemåt så känner jag någon som pockar på min uppmärksamhet, jag känner en glädje i kroppen, och tittar upp på himlen just där Månen kikar fram mellan de mörka molnen. Jag kan inte låta bli att le.
Tack Månen för att du visade dig för mig,
kallade på min uppmärksamhet.
Blessed be.
torsdag 13 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar