fredag 29 juli 2011

Wicca

Jag började året både det vanliga (1 jan) och det wiccanska (1 nov) med beslutsamhet att förankra mig mer i min tro och övertygelse, att komma närmare Gudinnan och Guden. I början tog universitetet upp all min tid men jag har under sommardagarna inte tagit till vara på tiden jag fått.

I dag frågade en vän om wicca och jag berättade om The Wiccan Rede ("An Ye Harm None, Do What Ye Will") samt letade upp den långa versionen som jag sedan länge har länkat här på bloggen. Jag läste själv igenom den och kände en sådan saknad efter Gudinnan och Guden, ett stort tomrum inombords. När jag läste texten så kändes det så rätt så perfekt även om jag i mångt och mycket aldrig till punkt och pricka följt vad som står där. Det var ändå en tröst.

Ibland tror jag att det blir så "vetenskapligt kring wicca", som om man är en upptäckresare, i alla fall om man är solitär. Om man är kristen, muslim och så vidare har man en bok med specifika texter som man kan få tröst och råd ifrån, något som man delar med massvis med andra. Inom wicca är praktiskt taget Scott Cunninghams bok Wicca ekvivalenten till dessa böcker. Jag saknar sagorna och dikterna, det förtrollande istället för 'gör si, gör så'. Det är nog därför som jag tycker om sagodelarna i boken Circle Round: Raising Children in Goddess Traditions eftersom där finns kittet, det som är mer än rörelserna, orden och de rätta ritualteknikerna eller stenarna.

På ett sätt tror jag avsaknaden av detta har fått mig att komma bort ifrån tron lite, likaså det faktum att jag aldrig hinner infinna mig på forumet Svenska wicca (även om jag verkligen vill). Jag har fortfarande inte glömt kontakten med naturen och energierna som finns där, bara för ett tag sedan kände jag mig dragen till ett träd och kunde känna energierna där i när jag rörde vid det, likaså promenaden i sommarregn som jag gjorde för bara ett litet tag sedan.

Om någon har en bok som handlar mer om det mystiska och sagor och myter så dela gärna med er, tills dess tänker jag skriva ut The Wiccan Rede  och sätta upp vid mitt altare.

1 kommentar:

Angelika "BlueRain" sa...

Ja, det är väldigt mycket faktaletande inom Wicca, det känner jag också. Ibland när jag bara stannar upp och "är" så känner jag kärnan inom Wicca inne i mig och då känns allt bara rätt :-) Men det är också svårt att veta "när man gör rätt" för att det finns så mycket skriftligt material och man måste bestämma sig för vilket som känns bäst för en själv. Jag får ibland känslan av att jag bygger upp en helt egen liten religion åt bara mig själv ;-)

Men jag är inte heller inne på forumet så ofta, hinner inte, läser paganska bloggar istället, funkar det med, bara för att hålla andligheten vid liv och inte tappa bort tänket :-) Kram!